Jobbar med det mentala..

Som jag skrev här om dagen att jag inte var redo mentalt för att komma i mål så jag tänkte att jag skulle berätta om det, hur jag mår idag och hur jag känner. Detta är även anledningen till varför jag rädd och orolig. I dagsläget har jag ett träningsschema att följa så jag vet vad jag ska göra och när. Jag planerar maten och gör matlistor vilket gör att jag även vet vad jag ska äta och när.

I helgen, när jag fick äta igen, spårade allt ur. Varför? Jo, för att jag inte planerade och för att jag "förbjudit" mig att äta allt annat än det som stod på schemat under februari. Det slutade med att jag fick ett otroligt sug till allt sånt jag inte borde äta. Nu i efterhand har jag lärt mig att jag ska inte "förbjuda" mig att äta något för det slutar så här varje gång. Det slutar med att jag får panik och hetsäter allt när jag väl får äta det igen och det är precis det här som jag jobbar med och vill få kontroll över.

Nu ska jag vara ärlig och berätta hur det kan sluta om jag börjar spåra ur. Jag är inte helt perfekt utan det händer även mig. Så här såg helgen ut:

Fredagen gick hyfsat bra. Visst åt jag för mycket till middag och en nattportion mat som jag borde varit utan, dock var jag väldigt hungrig, därför åt jag. Är det bara mat så gör det inte så mycket att jag äter lite extra någon gång. Under lördagen åt jag också för mycket och tankarna gick till uppladdningen inför Vasaloppsspinningen, "jag behöver energi tills spinningen så då kan jag äta". Jag åt egentligen inga dåliga saker utan bara för mycket IGEN. En jättefrukost med fruktsallad och hemmagjort bananbröd med jordnötssmör. Till lunch blev det två hamburgare och till middag blev det två fajitas med pulled chicken och grönsaker (inte så farligt), men sen massa fruktsallad med vaniljkesella och massa banankaka.
Hade jag slutat här så hade det inte varit så jättefarligt, men sen kom söndagen och den var den värsta dagen av dem alla. Jag körde spinning i strax över fyra timmar och som jag skrev tidigare gick det inte alls nå bra, men jag var i alla fall där och trampade. Efter spinningen hamnade vi på en buffé. Jag var hungrig som ett djur och är jag det på en buffé kan det bara slita på ett vis: jag åt massor. Jag kunde knappt sluta äta för det kändes som om jag var bottenlös. Återigen en tredje dag med FÖR MYCKET mat. Det slutade såklart inte där för jag åt godis, mer mat och avslutade kvällen med glass, grädde och chokladsås. Där förstörde jag några veckors slit, bra jobbat!
Ångesten jag hade på måndagsmorgonen var inte att leka med. Jag var så fruktansvärt arg på mig själv. Varför ska det spåra ur så fort jag får äta!? Det är det här som gör mig så rädd för att bli klar... kommer jag spåra ur igen och gå upp? Ibland har jag har ingen kontroll alls! Det var därför det var så skönt när måndagen kom igen för då hade jag min matlista och mitt träningsschema. Eller var det kanske så att jag själv fick tillbaka kontrollen, att jag bestämde mig för att nu fick det vara nog. Då är i alla fall ett stort steg på vägen. Att sluta äta och få tillbaka kontrollen och inte fortsätta tänka "äh jag har förstört så mycket så jag kan likväl fortsätta".
På måndagsmorgonen sa en fin vän ungefär så här till mig: Det du gjorde under helgen är dåtid nu och du kan inte få det ogjort. Fokusera istället på framtiden och det du kan påverka. Så sant och så enkelt. När du väl har blivit medveten om det du håller på med är det aldrig försent att göra något åt det. Det är aldrig försent att säga "stopp nu räcker det". Sluta tänk "äh jag har redan förstört denna dag så då kan jag likväl fortsätta". Du förstör bara ännu mer för dig själv och det tar bara ännu längre tid. Jag måste lära mig att ha kontroll över jobbiga situationer för att jag ska kunna göra bra val och för att kunna sätta stopp om det spårar ur.
För mig är det svårare än vad det låter, men det ska gå!

Min väg är ibland mörk och jag får arbeta i en ständig uppförsbacke,
men det börjar ljusna och jag börjar se toppen.
Det är fortfarande en bit kvar, men jag är snart där!