Allt är som en berg- och dalbana..

Den senaste perioden har inte varit så bra.. mest på det mentala planet. Har inte haft lust eller ork med något. Kroppen har varit fruktansvärt sliten och har sakta men säkert börja sukta efter vila. Humöret och orken går upp och ner hela tiden och det är bara att göra det bästa av situationen. Vågen har inte heller visat bra siffror, visst har jag gått ner men inte så mycket som jag hade hoppats på. Sen det värsta, jag har varit så sjukt godissugen och mitt upp i allt fick jag Uvi. Nu är jag tillbaka efter en penicillinkur och några dagars vila. Jag hade hoppats på att kroppen hade myst ner sig och samlat på sig energi, men så var inte fallet. Tröttare än tröttast var det bara att slita på igen. I gymmet var det bara att minska på vikterna och försöka tänka på tekniken. I slutet av veckan var det dags för årets vasaloppsspinning. Jag skulle ligga på 75% av maxpulsen och med tanke på min dåliga period kändes det omöjligt. Senaste tiden har jag fått kämpa mig upp till 80% och fått mjölksyra redan innan 75%. Jag fick den äran att ladda under lördagen med kolhydrater för att jag skulle orka med passet. Morgonen kom och jag kände mig galet trött, men det var bara att hoppa upp på cykeln och trampa på. Det gick superbra! Vilken skillnad det är att träna med kolhydrater i kroppen och framför allt känna skillnaden mot året innan. Målet var att jag skulle sitta på cykeln hela tiden (förutom om jag blev akut toanödig) och det gick kanon. Fick lite kramp i låren mot slutet av passet, men annars flöt allt på och jag lyckades hålla en medelpuls på 76% =) Målet var uppnått!!

Efter 2 timmars cyckling