Resultat för Women's Health Halvmarathon

Hej hopp!! 
Usch detta var länge sen och det ber jag om ursäkt för. Jag har börjat läsa naturkunskap 2 på distans för att få behörighet till högskolan. All ledig till har gått åt till att plugga, träna och jobba. Har jag väl haft lite tid över har jag inte velat spendera den framför datorn. Nu är det bara en månad kvar med skolan sen hoppas jag att det här blir bättre igen :)

Jag anmälde ju mig förra året till Women's Health Halvmarathon när jag var i mitt livs form. Jag ville få ett bra resultat och testa en ny distans så jag ställde mig i tävlingsledet. Eftersom detta är en nystartad tävling så var det inte många anmälda, vilket jag tyckte var bra. Tjejmilen var ju fruktansvärt om man vill prestera, annars var det en folkfest. 

Jag har ju dragits med en skada sedan oktober så träningen har gått på halvfart. Jag försökte kämpa mig upp i distans, men både en resa och en hemsk förkylning satte lite stopp. Resan var på ett vis riktigt bra. Knät fick vila ordentligt så när jag kom hem igen var värken helt borta :) 
Förkylningen däremot var inte att leka med, vart sängliggandes i en vecka i början av april.

De sista två veckorna kändes mest hopplösa med stress från både förkylning, skola och träningen. Jag försökte jaga lite distans, men det gick trögt. Söndagen innan loppet sprang jag 16 km relativt lugnt tempo och det kännes bra i kroppen. Veckan innan loppet gick mest ut på att vila och bara underhålla musklerna. Lätta gympass och lätt löpning.

Väl nere i stora staden så hämtade jag nummerlappen direkt på fredagen för att slippa stressa på lördagen. Natten var en ren pers. Jag hade svårt att sova, drömde mardrömmar och var supernervös.

När Dagen D väl var kommen så kände jag mig otroligt lugn i kroppen. Jag åt min traditionella fruktsallad innan vi åkte iväg till starten. Självklart släpade jag med mig min klippa, Jonas.

Vädret under morgonen var lite underligt. Ena sekunden var det tokvarmt med massor av solsken sedan blev det mulet och isvindar. Det var svårt att klä sig, men det viktigaste var i alla fall att det inte regnade :)

Jag fick i mig en banan och en smaskig smoothie innan starten. Eftersom uppladdningen varit si sådär så var mitt enda mål att ta mig runt, men längst inne ville jag vara under två timmar. Jag hittade farthållarna  för 1,59 och ställde mig nära dem. När väl starten och jag hade blivit varm i kroppen gick det kanon. Jag stannade och drack vatten eller energidryck vid varje stopp för att inte tappa energi eller vätska. Vi började med en avstickare på Östermalm innan vi sprang ut på djurgården.

Bilden tagen från Whhm hemsida

Wow vilken underbar, rolig och trevlig bana. Som ni ser stod våra namn på nummerlappen vilket var super kul. Publiken var väldigt peppande och hejade på. Jag hade lite ont i höften de första sju kilometerna, men sen släppte det. Jag sprang verkligen och njöt. Jag hade runkeeper i lurarna så jag var medveten om att jag hade en riktigt bra tid på G. Den första milen sprang jag på 55,05. Upp till kilometer 16 gick det kanon. Jag hamnade i en bra klunga och vi peppade varandra. Vid kilometer 17 började baksidan på båda låren krampa lätt och fötterna började göra ont. Jag visste att det bara var fyra kilometer kvar och att jag skulle klara maran under två timmar om jag bara bet ihop. Jag stannade till vid 18 km och drack vid den sista kontrollen. Benen gjorde bara ondare och ondare, men det var bara att kötta på. Jag fick bra hjälp av klungan i den sista jobbiga back innan den sista kilometern ner mot mål. Jag försökte öka lite, men det var nästintill omöjligt haha. Upploppet njöt jag bara för jag visste att jag skulle klara tiden! Wow vilken känsla!! Alla motgångar som varit fram till loppet så höll kroppen, jag tog mig i mål och på sluttiden 1,57,26! Vilken glädje! Det vår svårt att ta in alla känslor, så det var tur att jag kunde gömma mig bakom mina solglasögon en stund.

Lycklig!!