Ensam är stark!

Hur är det egentligen att göra denna resa på "egen hand"? Jag har ju inte varit med i någon viktminskningsgrupp eller haft någon grupp runt omkring mig, utan jag har varit ensam. I början hade vi en tävling och det var så klart en kick, men det var inte så att vi träffades utan vi var med för att vinna.
Självklart har jag haft Jonas, men det han har gjort är att lägga upp träningsprogram och agera PT när jag har tränat. Ibland har jag saknat människor runt omkring mig som har gjort samma resa som förstår hur det är, någon att bolla tankar och funderingar med. Jag har haft många fina träningskompisar som har stöttat mig, men de har haft helt andra mål eller inte lika stora. Ibland kan det bli väldigt ensamt, men vem är det som ska uppnå detta mål? Det är jag själv. Ingen kan få mig att uppnå det om jag själv inte kämpar. Är jag ensam är det bara jag som faller och jag har bara mig själv att skylla, men det är även jag som ser till att jag själv når mina mål. Jonas har skrivit ett träningsschema och det är jag själv som väljer att följa det. Står det löpning 05.20 då är det bara att kliva upp och köra sitt pass oavsett om det är snöstorm eller solsken. Samma sak med kosten, det är jag som väljer vad jag ska äta. Detta betyder att jag hela tiden måste jobba med grunden till mitt problem som är det mentala. Jag måste ändra min tankebana kring kost och träning. Den resan går inte över en natt utan jag har verkligen behövt dessa år för att förstå och ändra det så att det blir en livsstil. Jag har fortfarande mycket att ta i tu med så jag kommer att få jobba med detta i framtiden och det måste få ta den tiden det tar.

Det är jag själv som har valt att ta denna väg nedåt, med bra mat och träning. Anledningen är att jag ville bevisa för mig själv (och även andra) att det går. Jag hade själv ätit mig upp i vikt och inte tränat som jag borde. Eftersom att det går att gå upp så i vikt borde man även kunna tappa vikt med rätt metoder. Jag har inte haft någon sjukdom som har gjort att jag har gått upp i vikt för jag har gjort massa tester och då finns det bara ett svar. Fel mat och för lite motion.

Fördelarna med att vara ensam är att jag kan träna det jag vill och äta det jag vill. Jag har inte haft någon annan att ta hänsyn till än mig själv, men det har även gjort att jag har känt mig väldigt egoistisk och tråkig emellan åt för att jag har behövt tacka nej till vänner som har frågat om aktiviteter eller middagar. Vissa förstår och det är jag dem evigt tacksam för och en del blir arga eller irriterade och det är väldigt tråkigt.

Ensam är stark!! Tänk på att det bara är DU som kan uppnå ditt mål, ingen kan göra det åt dig!

Jag har bara ett liv och jag har bara en kropp. Jag har valt att göra denna resa för mig själv, för jag vill ha ett långt, härligt och friskt liv!